Jag vet inte vad det är som gör att människor fastnar för varandra på olika sätt. Vad det är som gör att de stannar kvar, genom tid och rum, så att säga.

Jag tycker lite så också, att ens bästa vänner är den familj man själv väljer. 

Mina bästa vänner älskar jag för att de är dom de är. De har sina egna liv att fixa, men de finns ändå alltid där och ställer upp för en så mycket de bara kan. Och ibland småbråkar man, är irriterade på varandra, har annat för sig eller pratar inte på flera dagar. Men sånt betyder ingenting. För under allt det där finns de där personerna som betyder allt, de som aldrig kommer lämna en. Och jag kommer såklart inte lämna dem heller ;)