Ger upp mitt pluggande såhär 10 i 10 på kvällen. Hela eftermiddagen blev inte riktigt som planerat, men jag gav upp tanken på att göra det jag tänkt mig för några timmar sedan. Håller fast vid att det snart är lov. Att det är ett engelskaprov och ett fysikprov innan dess låtsas jag hålla huvudet högt över, för det kommer jag klara utan problem. (Önsketänkande). Att lovet kommer innehålla plugg inför matteprov måndagen direkt efter lovet, en engelskarecension eller två och skapandet av ett tal med tillhörande Keynotepresentation inför svenska nationella låtsas jag inte heller om. Det står jag också högt över. Uppe på ett berg. Och tittar ner på allt. Och tappar sakta men säkert hoppet och kontrollen över livet. Hej och hå. 

Har i alla fall skrittat en barbackarunda med min Ferrari, och igår fick jag ihop den första barbackaturen i enkla ridbyxor med den långhåriga pälsbollen. 

78 dagar kvar.