27/6 - 2011

Jag vill alltid minnas dagens ridpass. Alltid.
Jag vill minnas känslan, samspelet, tålamodet, att inte tänka - bara rida.
Jag vill minnas frustrationen, kraften och lättheten.
Jag vill alltid minnas hur det kändes att flyta fram på riktigt.
Nu fick jag lite syn på att vi kan, det går, vi kan lyckas. Vi kan lyckas också utan hjälp, vi kan själva.
Idag var starten på en ny del i våra kapitel :)
Så, imorgon skriver vi vidare...
-

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: