-

Istället åkte jag häst, i riktigt hög hastighet. Varv på varv, runt i fullt flås.

Skulle kunna rida på en galoppbana med mitt arabiska fullblod som är mer uppsvälld än en kalvfärdig ko, med mina jockeyläder i min jockeysadel med mina jockeyglasögon och med min jockeyhjälm på huvudet. Vi skulle säkerligen vinna.

Om inte annat för att vi inte behöver några extra vikter för att hålla oss i rätt klass. Vi är redan tyngst av alla...

Jag kan till och med se rubrikerna: ''Den Flygande Köttbullen har gjort det igen.'' Månne hur många av Mamma Scans köttbullar man skulle få ihop av den magen. En jetejetestor i alla fall... Det vet vi redan.

Vad vi vet mera är att den jetetjocka ponnyn fortfarande verkligen inte tycker om den nya transporten, därför ska den jetetjocka ponnyn, (även kallad vid namn Åsna under den gångna kvällen), få se på riktigt nya metoder i morgon, sådant som den tjocka ponnyn aldrig varit med om förr. Det här kommer bli jetespännande, eller hur?

Det tycker vi också. Det kan knappast bli värre än det redan är, så nu ska vi se hur mycket bättre det kommer bli...

Allting har en väldigt speciell, och inte i många fall bra, baksida.

-