Lappen 7/3
Var ut och red i Salmis, han kändes lite stel, eller orörlig sådär, med sadeln. Men ska se imorgon, ifall den tryckte eller om det var något annat. Annars var det en ganska mysig ritur, väldigt roligt att rida honom :) På hans rygg är jag hemma :)
.
Det är helt ofattbart hur mycket jag saknar honom. Hela tiden, trots att jag tillbringar tid med honom varje dag. Det går inte. Tänk om han kunde fortsätta åka transport, vara lite yngre, inte så gammal och stel... Men åldern börjar ta ut sin rätt, vi måste ta det lugnt. Tänk om vi kunde fara ut och tävla, rida kurser och rida ut och gasa med alla andra. Tyvärr är det inte så, och självklart för att jag nu insett värdet i det hela, har det gått förbi. Så är det alltid.
Älskar dig.