Walk until our feet bleed

Har tagit mig hem igen, och är en aning trött. Försöker få ihop allt här hemma, har varit borta i fem dagar och det känns som att inget är där det ska vara, och hästarna har jag fortfarande inte ens sett. Men har i alla fall fått rapporter om att de står på alla fyra ben borta i Vuono. Solen lyser här, vilket den inte gjorde i Lappland. I fredags var det ishästridning vid Kebnekaise. På lördag var det bergspromenad i inte så bra väder, och i söndags var det bergspromenad i riktigt dåligt väder. När vi nått vårat mål på söndagen, Europas renaste sjö eller något sådant, satt vi under en sten för att undvika regnet och vinden, frös lite fint och drömde om att fotvandra i shorts och med solglasögon. Och trots några hundra meter höga berg runtom funkade Telias mobilnät, det gick att ringa hem. Riktigt fint det där! Och soundtracket jag gjort för resan var verkligen perfekt, jag startade det när vi började gå tillbaka från sjön och det tog slut alldeles lagom till att jag tagit mig ner på plan mark igen. 
Ska fotsätta få ordning på allt som inte saknas här hemma nu. Ha det fint. 
 
Fengur, min något tjuriga men mycket snälla lånade ishäst.
 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: